Språkrådets nyord: En ifrågasatt lista

När hörde du senast ord som ”zlatanerade”, ”klittrade” eller ”terjade”? Många av nyorden från Språkrådet blir oftast bortglömda.

– Folk verkar ta det här på större allvar än vad det förtjänar, säger hon.

Ord som ”handelsbazooka”, ”broligark” och ”balkongkraftverk” finns på nyordslistan för 2025. Deras framtid inom svenskan är osäker, och historiska nyord från 1986 visar att många försvinner.

Visst finns det välkända ord som ”HIV” (1987), ”hemsida” (1995) eller ”e-sport” (2013), men andra har fallit i glömska, som ”cowboykirurg” (1992) eller ”umarell” (2024).

Lingvisten vid Stockholms universitet anser att nyordslistorna liknar årskrönikor snarare än vetenskapliga arbeten.

– Den har ju liksom inget vetenskapligt värde och det är väl det jag då tror, eller är rädd för, att folk får för sig att den har, säger hon.

Hon beskriver dem som ett PR-jippo, men många verkar tro att svenskan nu har fått 27 nya användbara ord.

Det finns också en viss snobbism i urvalet, med många ”rekorderliga” ord men få grova uttryck som ”batikhäxa” eller ”skäggbarn”.

– Då blir man ju lite fundersam. Vad är avsikten här egentligen? Undrar hon.

Många nyord är kopplade till kontorsarbete, som ”vobba” (2011) eller ”hybridmöte” (2021), vilket speglar medelklassens kommunikativa vanor.

Vissa nyord kommer direkt från specifika personer eller organisationer som försökt lansera nya uttryck, som RFSU:s ”klittra” (2014).

Ett exempel på ett framgångsrikt ord är ”utanförskap”, som fick politisk uppmärksamhet. Men sådana lanseringar är sällan lyckade, säger hon.