Sänkningen av matmomsen: Vad vi kan förvänta oss

Statsministern lovar besparingar, men forskning visar på en annan verklighet. Mark Ritson analyserar internationella exempel för att förklara varför svenska matpriser inte troligtvis kommer att sjunka i takt med momsen.

Den 1 april sänks matmomsen från 12 till 6 procent. Statsminister Ulf Kristersson har lovat att en familj med två barn sparar 6 500 kronor årligen på mat. Finansminister Elisabeth Svantesson hävdar att besparingarna kommer att gå ”nästan helt” vidare till konsumenterna.

Detta scenario har redan utspelat sig i länder som Frankrike, Tyskland och Spanien. Ritson varnar att det inte alltid som lovat leder till prissänkningar.

Som exempel nämner Ritson Frankrike, där restaurangmomsen sänktes dramatiskt 2009. Trots löften om att dela skattevinsterna fick konsumenterna knappt någon fördel.

”Priserna sjönk 1,9 procent trots en skattesänkning värd över 14 procentenheter,” säger han.

Tyskland försökte med en liknande momssänkning under pandemin, där cirka 70 procent av sänkningen nådde konsumenterna. Men även där visar data att genomslaget varierade.

Spanien, som nollställde momsen på baslivsmedel, rapporterade bara hälften av sänkningen för de mest grundläggande varorna. Resultaten kvarstår med en tendens att priser stiger igen efter en tids effekt.

Youssef Benzarti och hans kollegor vid UCLA har under två decennier studerat effekten av momssänkningar och funnit att företag oftast behåller en större del av vinsterna vid skattesänkningar.

Sveriges erfarenhet från 2012 visar att bara hälften av sänkningen av restaurangmomsen nådde konsumenterna. Det är troligt att samma mönster kommer att upprepas med den nya matmomssänkningen.

Svenska dagligvarumarknaden är hårt koncentrerad, vilket innebär att incitamenten att sänka priserna är svaga.

”Koncentrerade marknader är exakt där momsgenomslaget är som svagast, eftersom konkurrenstrycket att sänka priser är lägre,” förklarar han.

Regeringen verkar medveten om detta, men föredrar att inte uttrycka det. Att inrätta en ”livsmedelspriskommission” är ett tecken på att man inte litar på marknadskrafterna.

Framöver förväntas svenska konsumenter inte se de besparingar som utlovats.

”Gapet mellan vad statsministern säger och vad du sparar vid kassan är en gratis lektion i prissättning,” säger han.

Ritson betonar att marknadsföring inte bara handlar om finanspolitik utan också om vad som händer när kostnaderna sjunker.

Det återstår att se hur detta påverkar Icas prissättning framöver. När den tillfälliga sänkningen löper ut 2027 kan priserna mycket väl öka igen.