Reflektioner över hastighet och kvalitet i arbetslivet

Hastighet är inte en strategi, utan ett verktyg. Verktyg bör användas på ett sätt som skapar värde, inte som en norm. Det skriver hon. Året närmar sig sitt slut och vi står inför en tid av reflektion. Många har sett ett ökat tempo i arbetslivet, ett resultat av framsteg inom generativ AI, vilket har lett till att förväntningar på snabbhet blivit mer påtagliga.

Under 2025 ökade tempot i samhället mer än vad många människor rimligen kan hantera. Med den snabba teknologiska utvecklingen har det uppstått en tro på att kreativitet också bör accelerera i samma takt. Detta resonemang, om än förståeligt, bygger på en missuppfattning. Idéer är inte bundna av teknikens hastighet; de kräver tid för att utvecklas och formuleras.

Detta innebär att en överbelastning av beslut och processer kan leda till längre ledtider. Resan mot innovation kräver istället tid för reflektion och diskussion. I år har vi sett exempel på detta fenomen, där hastigheten i processerna ofta har ökat risken för felaktiga beslut.

AI-teknologin har haft en dubbel effekt. Den har gjort många arbetsuppgifter snabbare, men har också bidragit till en missuppfattning om att allt borde kunna gå i samma snabba takt. Det har lett många företag till att justera sina strukturer efter teknikens hastighet snarare än människans kapacitet.

Gloria Mark, professor vid UC Irvine, påpekar att uppgiftsswitchande leder till s.k.