Labubu: En global trend med blandade känslor

Fenomenet Labubu har snabbt blivit en global sensation. En ny undersökning från Novus visar att majoriteten av svenskarna är medvetna om monsterdockan, men att åsikterna är delade. Hela 75 procent av svenskarna har hört talas om Labubu, med högst kännedom bland yngre vuxna, där 86 procent av dem mellan 18 och 34 år känner till fenomenet.

Även i äldre åldersgrupper är kännedomen hög: 80 procent av de 35–49 år, 68 procent av 50–64 år och 64 procent av dem mellan 65 och 84 år. Kännedomen är också högre bland kvinnor, där 82 procent känner till Labubu, jämfört med 68 procent av männen. Dessutom har hushåll med barn en kännedomsnivå på 79 procent enligt Novus.

Trots den utbredda kännedom finns det en del negativa synpunkter. När Novus frågade om varför man är kritisk mot Labubu, framkom flera vanliga teman:

✓ För dyrt: Många anser att figurerna har ett orimligt pris i förhållande till sitt värde.
✓ Konsumtionshets: Labubu ses som en trend som uppmuntrar överdriven konsumtion och kortlivade trender.
✓ Statuspryl: Figurerna uppfattas som en symbol för klasskillnader och utanförskap, särskilt bland yngre.
✓ Kina-koppling: Flera uttrycker oro kring kvalitén, förfalskningar och ursprunget i Kina.

Det framgår att Labubu uppfattas som en symbol för överprisad konsumtion och social statusjakt, med oro för kvalitet och global påverkan. Samtidigt finns det en djupare social aspekt, säger en expert.

– Bland barn och unga kan Labubu både skapa gemenskap och utanförskap. Den som äger en figur kan bli del av en gemenskap, medan de som inte kan eller vill köpa riskerar att bli utanför, säger en expert från Novus.

Detta förstärks av influencers som riktar sig till unga, och som inte bara fungerar som reklambärare utan också skapar en känsla av närhet genom sina nätverk.