Konsumenter kräver åtgärder mot digital försämring
Publicerad mars 2, 2026
Publicerad mars 2, 2026

Flera konsumentorganisationer, inklusive Sveriges Konsumenter, har tagit initiativ till en gemensam kampanj för att påtala de negativa effekterna av så kallad ”enshittification”. Detta fenomen, som leder till en gradvis försämring av digitala tjänster, drabbar både konsumenter och samhället i stort.
Enligt dessa organisationer är det tydligt hur plattformar som Facebook och Instagram översvämmas av bedrägerier och falska annonser. De framhäver också att AI-filtrering hos Google resulterar i försämrade sökresultat och ibland helt felaktiga resultat, medan Snapchat tar betalt för att spara minnen.
Organisationerna kritiserar även att konsumenter alltmer tvingas interagera med chatbots för att framföra klagomål om defekta produkter. I rapporten ”Breaking Free: Pathways to a fair technological future”, utarbetad av Forbrukerrådet i Norge, presenteras ”enshittification” som en strategisk åtgärd snarare än en slump.
Strategin går ut på att initialt erbjuda attraktiva tjänster, för att sedan låsa in konsumenter utan reella alternativ, följt av gradvis försämring av tjänsterna. Detta tillvägagångssätt har blivit normen bland stora teknikföretag, enligt rapporten, och ligger till grund för den gemensamma aktionen som involverar ett trettiotal organisationer i Europa och USA.
Organisationerna belyser hur lönsamt ”skitifieringen” är för teknikföretagen. Som exempel nämner de att Meta uppskattar att 16 miljarder dollar, motsvarande tio procent av deras omsättning, härstammar från falska annonser.
Johanna Hållén, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter, uttrycker allvaret i situationen:
”Meta tjänar alltså många miljarder på att konsumenter blir bedragna. Det är förstås fullständigt oacceptabelt. Det förstår alla. Ändå är konsumenterna helt maktlösa”, säger hon.
De rättsliga processer som hittills inletts har varit långdragna och resultaten undermåliga. Därför kräver organisationerna nu kraftfulla politiska åtgärder, riktade mot både EU och nationella regeringar.
Bland kraven ingår att skapa en bättre balans mellan tjänsteleverantörer och konsumenter, öka tillsynen samt stödja Digital Fairness Act. Dessutom förespråkar organisationerna att tjänster bör vara interoperabla, decentraliserade och stödja portabilitet.