Möjligheterna och utmaningarna med AI i musik- och marknadsföringsbranschen

Nyligen gav Sveriges musiklistor en insyn i framtiden för marknadsföring, vilket inte var en vacker syn. Det handlade inte om att AI skapade en usel låt, snarare var det reaktionen från branschen som var överraskande när en maskin fick stående ovationer, säger hon.

Vi känner säkert till framgångssagan med låten ”Jag vet, du är inte min”, som toppade Spotifys lista och nådde miljontals strömningar. Den lät precis som en mänsklig komposition om obesvarad kärlek, vilket publiken omfamnade, skriver hon.

Men sanningen visade sig vara mer komplex. En journalist avslöjade att låten inte skapades av en ensam trubadur som benämndes ”Jacub”, utan var en AI-produkt från Stellar Music. IFPI Sverige, som ansvarar för listor, valde att inte inkludera AI-genererade verk, skriver hon.

Trots att låten var populär bland lyssnarna, drogs den tillbaka från den officiella topplistan. Det var inte för att publiken ogillade den, utan för att den hade skapats av en algoritm, förklarar hon.

Som marknadsförare möter vi en liknande oro. Vi accepterar AI:s närvaro så länge den inte överträder sina gränser. Vi betonar skillnaden mellan maskinell produktion och genuin mänsklig kreativitet, men vad händer när den skillnaden suddas ut?

Det är en oroande tanke. Trots att AI-marknadsföring ibland misslyckas, är det de framgångar som måste beaktas. Många konsumenter har visat sig värdesätta AI-genererade verk, säger hon.

Den pågående kritiken mot AI:s resultat är delvis berättigad, men vad gör vi när AI presterar bra? Den svåra frågan kvarstår, och den kommer bli alltmer aktuell när teknologin utvecklas, skriver hon.

Den svenska musiklistan valde att ignorera framgången med Jacubs låt, vilket skulle innebära en medvetenhet om att gränsen mellan äkta och fejkad musik är suddig. AI och mänsklig kreativitet blir alltmer sammanflätade, förklarar hon.

Marknadsföringen står inför samma dilemma. Vi ifrågasätter AI:s inverkan på kreatörer, men använder gärna dess fördelar för dataanalys och annonsering, säger hon.

Den obekväma insikten är att om AI fortsätter att utvecklas, kan vi snart se tillbaka på Jacub-skandalen som en tidig indikator. Gränserna mellan mänsklig och maskinell skapelse kommer att försvinna, menar hon.

Om tre år kan det kännas föråldrat att övervaka AI:s inverkan på musik och annonser, likt diskussioner om fotografiets konstnärliga värde, skriver hon. Det finns en viss ärlighet i Sveriges striktare regleringar som jag finner beundransvärd men också något naiv.

”Jag vet, du är inte min” kan ses som ett testfall med starkt engagemang och bevis på att lyssnarna fann värde. Trots detta valde branschen att prioritera sina normer framför konsumenternas smak, säger hon.

Om detta är vårt svar på AI:s framsteg kommer vi att hamna i en situation där skräpkultur och strikt regelverk leder till att vi missar att erkänna verkligt värdefulla AI-skapelser, avslutar hon.

Mark Ritson är tidigare professor i marknadsföring och grundare av MiniMBA in Marketing, som återstartar i april. Svenska marknadsförare är varmt välkomna.