Skuggmarknadsföringens utmaningar för svenska företag

Svenska företag står inför betydande utmaningar när bedragare utnyttjar deras varumärken i falska annonser på sociala medier, medan plattformarna får intäkter från dessa bluffar, säger debattörerna.

Under de senaste åren har en skuggekonomi på sociala medier vuxit fram. Bedragare har kopierat identiteter av journalister, experter och kändisar för att framstå som legitima, säger hon.

Detta fenomen hotar svenska annonsörer som riskerar att bli utkonkurrerade av dessa bedragarkopior. För varje legitim kampanj finns det dussintals mer aggressiva och datadrivna förfalskningar, säger han.

Det är ett oroande landskap där förfalskade annonser och falska influencers systematiskt överträffar legitima varumärken på plattformar, fortsätter hon.

Bankerna är bland de mest drabbade aktörerna. En granskning av Facebooks annonsbibliotek visar att flera nordiska banker förekommer i bedrägliga annonser, säger han.

Bedragarna använder bankernas namn och logotyper för att rikta sig mot utsatta individer. Klickar man på annonserna, leds man till krypterade chattar där bedrägerier fullbordas, fortsätter hon.

En enda aktör har skapat 1 400 kampanjer under det senaste kvartalet, med cirka 50 aktiva annonser. Trots detta plockas annonserna ned efter klagomål, men aktören fortsätter att köpa nya kampanjer, säger han.

Det är anmärkningsvärt att annonsören byter betalningsmetoder konstant, vilket gör det svårt att stoppa dem, säger hon.

Svenska banker fortsätter att investera stora summor i internationella plattformar där de betalar för att synas samtidigt som bedragare stjäl deras identitet och trovärdighet, säger han.

Detta skapar en paradox och bör betraktas som en branschskandal, men reaktionen från branschen har varit förvånansvärt mild, säger hon.

Marknadschefer fortsätter att investera i räckvidd, medan allt fler konsumenter luras av annonser som plattformarna har godkänt, avslutar han.

Det handlar i grunden om förtroende. Bluffannonser försvagar medielandskapet och demokratins fundament, säger hon.

Det är avgörande att branschen kräver transparens kring hur många bluffannonser som passerar granskningssystem och hur takedowns prioriteras, säger han.

Marknadschefer bör aktivt övervaka sina varumärken och ställa svåra frågor om plattformarnas ansvar, fortsätter hon.

Lösningen är att använda plattformens egen sökteknik för att identifiera bedrägerier. Varför ska svenska varumärken fortsätta betala för en miljö där de riskerar att bli utnyttjade av sina egna bedragarkopior? avslutar han.