Konsumtionens absurditet: En reflektion över Black Friday

Vi befinner oss i en kultur där vi är medvetna om vårt irrationella beteende, men fortsätter ändå. Vi agerar som kedjerökare som ständigt lovar att den senaste cigaretten blir den sista. Detta beskriver hon i sin analys av Black Friday.

Varje november sker ett märkligt skådespel. Som om någon tryckt på en hemlig knapp, ”aktivera masspsykos”, börjar svenskarna handla som om jorden går under och den enda lösningen är rabattkoder. Klimatrapporterna hörs svagt i bakgrunden, medan annonserna skriker: ”30 procent EXTRA på allt du inte visste att du saknade!”

Denna månad drabbas vi av en konsumtionskoma, där våra hjärnor stänger av och vi övertygar oss om att plastprodukter till rabatterat pris kan återställa vår själsliga balans.

Företagen anstränger sig för att få oss att känna oss som gröna medvetna konsumenter varje gång vi köper deras ”miljövänliga” produkter. ”Grattis! Du valde vår miljömärkta stålkopp. Det är nästan som att plantera ett träd!” Det förbises dock att vi ofta köper flera onödiga saker samtidigt.

Det mest anmärkningsvärda är hur vi skapat en symbios mellan klimatångest och köplust. Lösningen på överkonsumtionen tycks vara mer konsumtion. Det är lika logiskt som att släcka en brasa med tändvätska, men lugn, det är ekologisk tändvätska.

Företagen är medvetna om vår oro kring ekologiska frågor. De erbjuder nu ”klimatsmarta” versioner av samma produkter vi alltid har köpt, och vi fortsätter att konsumera utan att ifrågasätta.

Ingen vill känna skuld när de handlar. Livet är tillräckligt tungt med elräkningar och andra bekymmer. Att avstå från billiga prylar känns obekvämt och smärtsamt.

Företagens välputsade formuleringar om varför de ska rea ut produkter i en hel månad låter omtänksamma, men syftet är alltid maximal försäljning. Vissa hävdar till och med att reor minskar sociala orättvisor. Det är fantastiskt att låginkomsttagare också kan köpa onödiga prylar, vilket tycks vara ett framsteg för rättvisan.

Vi vet att vårt beteende är irrationellt, men vi fortsätter. Forskare och politiker talar om beteendeförändringar, men vi konsumenter? Vi vill inte. Det är obekvämt, tråkigt och smärtsamt att avstå från det vi vill ha.

Tre alternativ kan förändra vår situation:

1. Naturen berövar oss möjligheten att handla. Det är inte optimalt och tar tid.

2. Politisk styrning och reglering. Men då ropar vi ”diktatur!” och försvarar vår rätt att köpa billig elektronik.

3. En kulturell omvärdering. Tanken gör ont – kanske lyckan inte finns i att klicka hem ännu en produkt.

Det är nästan kontroversiellt att påstå att vi behöver konsumera mindre, inte mer hållbart. Men tills dess fortsätter vi att ignorera klimatfrågorna medan vi slåss om de sista reavarorna. Black Friday lyser upp november, men som en neonblinkande varningsskylt. Tills vi slutar följa den, kommer vi att snubbla vidare i konsumtionskoman.