Marknadsföringens utmaningar: En djupdykning i kunskapsklyftan

Marknadsföring har utvecklats till en egen disciplin, men många kämpar fortfarande med att förstå dess grundpelare. Strategen Nils Andersson Wimby från Mindshire liknar marknadsföring vid byggande av hus, där TikTok är det verktyg man använder.Peter Lundberg och Robert Ryberg från Kaperos drar paralleller mellan marknadsföringens fundament och Oasis, medan John Wernbom från We Group ifrågasätter om en bilmekaniker verkligen kan författa aktuella insikter inom fältet.

Tre exempel från opinionsvinjetten i branschtidningen visar att marknadsföringsmetatexter regelbundet når redaktionen. Förra året har denna kamp för att klargöra marknadsföringens funktioner accelererat.
Den traditionella metoden att förklara marknadsföring har visat sig ineffektiv, vilket har lett till olika pedagogiska tillvägagångssätt för att nå dem som inte förstår. Trots goda intentioner kan dessa metaforer ibland skapa förvirring.

Detta är inte en kritik av de nämnda individerna, som alla är kunniga. Problemet ligger snarare i att de måste anstränga sig för att förklara ett ämne som många ser som ett mysterium eller en ytlig kampanj.
Det är för denna publik som marknadsföringens experter fortsätter att föreläsa, men utan uppenbara resultat.

Undersökningar visar att folk lätt förstår avancerade språkmodeller, men ser fortfarande marknadsföring som något som främst formas på sociala medier.
Mats Georgson, doktor i marknadsföring, använder serietidningar som exempel för att förklara sitt arbete. Han menar att svenska företag är långsamma med att förstå grunderna, vilket kan härledas till digitaliseringens påverkan.

Han noterar att 50 procent av marknadsförarna saknar formell utbildning och att detta påverkar deras förmåga att hantera komplexa frågor.
Georgson jämför dagens situation med sin egen utbildning, där man lärde sig att analysera djupgående utan digitala verktyg, vilket inte längre är fallet idag.

Kortsiktiga resultat har blivit avgörande och påverkar kreativiteten negativt, vilket akademin bär en del av skulden för. Högskolor bör uppdatera sin utbildning för att inkludera den snabba utvecklingen i marknadsföring.
Ett problem som Georgson påpekar är att många marknadschefer fokuserar på promotion utan att överväga andra viktiga aspekter som prissättning och produktutveckling.

Det finns ledningsgrupper som aldrig har träffat en riktigt kunnig marknadsförare. Det rekommenderas ofta att marknadsförare lär sig att kommunicera med ledningsgrupper, men Georgson menar att detta är komplicerat.
Finanschefer tenderar att dominera budgetdiskussioner och lägger stor vikt vid kortsiktig försäljning, vilket kan underminera långsiktiga strategier.

Georgson framhäver att det finns en enorm potential för förbättring. Trots dagens utmaningar är möjligheterna stora, speciellt med tanke på att många företag brottas med allt högre kostnader för att vinna kunder digitalt.
Ieva Englund från Novus erbjuder en mer nyanserad analys, där hon noterar att digitalisering och AI förändrar landskapet, vilket gör att ledningsgrupper pressas av behovet av snabba resultat.

Hon konstaterar att förvirringen ofta ligger i klyftan mellan teori och praktik. Teoretiska modeller är viktiga, men verkligheten består av unika varumärken med olika behov och strukturer.
Englund påpekar att många marknadschefer kämpar med att bibehålla kontrollen över marknadsföringsmixen, trots att forskningen visar vad som driver tillväxt.

Sammanfattningsvis är marknadsföring en komplex och dynamisk disciplin där det finns mycket kvar att lära för både marknadsförare och företagsledningar.