Riskerna med AI-genererade kändisar i reklam

Med den senaste lanseringen av Sora 2 har sociala medier blivit översvämmade av AI-genererade videor. Många företagare kan se detta som en kostnadseffektiv marknadsföringsstrategi, men det kan leda till betydande juridiska problem.

Personer som boxaren Jake Paul och porrstjärnan Bonnie Blue har synts mycket på sociala medier, men dessa är i själva verket AI-kloner skapade av Open AIs teknologi, som släpptes under hösten.

Open AIs regler kräver att kända personer måste ge sitt godkännande för att bli AI-genererade, en så kallad opt-in-lösning. Men det finns flera plattformar utan sådana krav.

Alexander Jute, advokat och specialist inom marknadsföring och juridik, påpekar att
lagen om namn och bild i reklam, eller namn- och bildlagen, är av yttersta vikt.
– Med AI kan vem som helst med väldigt små resurser göra det här. Jag tror att det finns en risk om man inte har så stor erfarenhet av marknadsföring och alla regler som kringgärdar det, säger han.

Han refererar till en incident där bensinkedjan ST1 använde en höjdhoppare i en radioreklam, vilket ledde till rättsliga problem för dem.
– Risken är att man kör på i studentens ingivelse, men att det sedan får ett surt efterspel, påpekar han.

Frågan om ersättning för någon som används i reklam utan sitt samtycke är komplicerad. Det handlar om att ersättningen ska motsvara vad det skulle kosta att anlita personen på riktigt.
Stefan Holm fick till exempel 200 000 kronor medan två barn i en annan reklam fick 500 kronor var.

Att kändisar har godkänt sin medverkan på en videoplattform ger inte automatiskt rätt att använda dem i marknadsföring.
– Vad är det för tillstånd de har gett? Att privatpersoner kan använda dem för att skapa privat underhållning är en sak, men att Coca-Cola eller Pepsi skulle kunna använda samma kändis känns inte troligt, säger han.

I upphovsrättslagen finns det ett parodiundantag, även om det inte är uttryckligt fastställt i svensk lag.
Det var bland annat anledningen till att Aron Flam friades för att ha använt en parafras av Bertil Almqvists teckning.

Men som Alexander Jute förklarar,
– Typiskt sett fungerar inte det i kommersiella sammanhang. Det är mer till för att värna yttrandefrihet, men i reklamsammanhang kan det vara problematiskt.