Svenskar och deras digitala arv: En klyfta mellan oro och handling

Trots att många svenskar är medvetna om vikten av sitt digitala arv, visar en ny rapport att få har vidtagit åtgärder. Enligt Internetstiftelsens rapport ”Sociala medier efter döden” är det många som oroar sig för sina data efter livet, men få har skapat ett digitalt testamente.

Rapporten, som publiceras inför Allhelgonahelgen, avslöjar att nästan två tredjedelar av internetanvändare bryr sig om vad som händer med deras sociala medier efter döden. Trots detta har endast en tiondel gjort något för att planera sitt arv.

Det vanligaste önskemålet för hantering av data är att den ska raderas, vilket 40 procent föredrar, medan 25 procent önskar bevara den för efterlevande. En intressant aspekt är den åldersrelaterade skillnaden i attityder; intresset för digitalt arv ökar med åldern.

Rapporten visar att 15 procent av pensionärer över 76 år har upprättat ett testamente, jämfört med endast 4 procent av yngre generationer. Kvinnor är mer benägna att bry sig om detta, med 68 procent mot 61 procent för män.

En annan viktig punkt rör varför vissa vill spara sin data; främst för att den är betydelsefull för släkt och vänner. Endast 10 procent har tankar på att bevara informationen för framtida historiker.

Internetstiftelsen understryker behovet av att genomföra en ”digital döstädning”. Det handlar om att kartlägga sina konton och att klargöra instruktioner för dem. Många plattformar erbjuder möjligheter att utse en ansvarig eller omvandla konton till minnessidor.

Övriga tjänster, som Snapchat och Whatsapp, har dock mer begränsade alternativ för hantering av sådana frågor. Hela rapporten publiceras idag, den 31 oktober, på svenskarnaochinternet.se.