Civilministern kräver insyn i kommunernas kommunikationskostnader

Det är välkänt att civilminister Erik Slottners åsikt om den ökande mängden kommunikationspersonal inom svenska myndigheter är kritisk. Nu efterlyser han en noggrann utredning av situationen i kommunerna och regionerna också. Det framkom under civilministerns tal vid evenemanget ”Kommunikation i offentlig sektor”, där han konfronterade kommunikatörer från hela landet.

Mötet skedde efter att Slottners tidigare uppdrag till 32 svenska myndigheter om att redovisa sina kommunikationskostnader blivit känt. En utredning från Statskontoret har visat att antalet kommunikatörer inom offentlig verksamhet har fyrdubblats mellan 2006 och 2019.
Erik Slottner uttryckte i intervjuer en stark kritik och definierade kommunikationsverksamheten som en snabbväxande ”amöba”.

Han anser att myndigheternas huvudfokus inte ska vara att bygga varumärken eller producera reklamprodukter såsom tygkassar och godis. Caroline Thunved, vd för Sveriges kommunikatörer, har dock ifrågasatt Slottners generella kritik.
”Jag säger inte att man inte får kritisera oss kommunikatörer, men det får gärna vara en faktabaserad kritik. Nu har det blivit lite snedvridet och det späs på av ministrar och andra. Det är min uppgift att motverka den utvecklingen,” säger hon.

Slottners hållning är att han inte bidrar till en hetsjakt på kommunikatörer. ”Mina ideologiska ingångsvärden är att man ska ta ansvar för skattepengarna och att myndigheter ska fokusera på sina kärnverksamheter. Om kommunikationskostnaderna ökar mer än andra verksamheter, bör vi undersöka varför,” förklarar han.
Han tillägger att det är viktigt att vara beredd på att ibland bli granskad.

Som tidigare borgarråd i Stockholm reagerade han på stadens dyra reklamkampanjer för att uppmuntra cykling istället för bilkörning. ”Jag tycker det var ett gränsfall för hur en kommun ska påverka människors livsstil,” anser han.
Nu efterlyser han en djupare analys av hur kommuner hanterar sina kommunikationsutgifter.

Slottners frågor är få men viktiga: ”När kommuner med mindre budgetar fortfarande når goda resultat, varför ser vi så olika på den här verksamheten?” Han nämner Staffanstorp, där två kommunikatörer räcker för att klara av kommunens behov, medan andra kommuner har avsevärt fler.
”Det skulle vara intressant att se en djupstudie av detta och analysera skillnaderna,” säger han.