Kritik mot AI-användning i spelvärlden och dess konsekvenser

Nexon har mött stark kritik för att använda AI-genererade kopior av streamers i marknadsföringen av sitt nya actionspel ”The First Descendant”. Istället för att anlita riktiga Twitch-profiler, har de valt digitala dubbelgångare som levererar repliker de aldrig har sagt. Detta har väckt frågor om etik och trovärdighet i spelcommunityt.

En röst i debatten skriver:

”Vi har sett hur modebranschen använder AI‑modeller eftersom det tydligen är för mycket besvär att hitta en attraktiv blond modell i verkligheten, men det här känns som en ny botten … det finns mängder med vanliga streamers man kunde anlitat”, säger hon.

Metas AI-policy har också fått kraftig kritik. En nyligen publicerad artikel avslöjade att interna riktlinjer tillät ”sensuella” samtal med barn i deras AI-chatt. Medan explicit sexuellt innehåll var förbjudet, accepterades flirtigt språk även när användaren var minderårig. Denna policy har föranlett skarp kritik från flera håll.

Musikern säger:

”Metas användning av chattbotar med barn är oförsvarlig”, efter att riktlinjerna blivit kända.

Marknadsföringsprofessorn Ulf Johansson har analyserat Coops svaga position på marknaden. Han beskriver Coop som ”klämd i mitten”, varken konkurrenskraftig som lågprisalternativ eller lika välsorterad som andra butiker. Han menar att organisatorisk tröghet och kortsiktiga beslut har bidragit till företagets kris.

Han förklarar:

”Historiskt sett har Coop ofta tagit det första steget, men sedan har de saknat ork att hålla i och blivit omsprungna av konkurrenterna”.

Återigen ser vi hur Publicis Groupe stämmer Indiens konkurrensmyndighet efter att ha nekats tillgång till utredningsdokument. Publicis påstår att de inte kan förstå anklagelserna utan tillgång till ärendena, vilket är den första rättsliga åtgärden sedan CCI började granska reklambranschen.